Linsid

Jul, men ingen snö. Bara kallt och jävligt. Snart nyår också. 2008 i allmänhet, och nyår i synnerhet, känns som en flopp.

Jag sitter här och väntar och tittar ut över Stan.
Den lever livet som om allt var som förut.
Och det känns inte särskilt länge sen
som jag var en utav dom alla människor som jag ser.
Nu känns det mera som om allting tagit slut.
-
Men det é för sent.
Istället sitter jag och väntar just på ingenting alls.
Men det é för sent, ja de é för sent.

Där har jag min familj,
och jag hittar nästan överallt, men Stan har blivit kallt.

Jag trodde alltid jag skulle vilja bli begraven här i Stan.
Nu vet jag inte ens om jag vill stanna kvar.
Och alla gator som vi gick på, alla ställen vi besökte,
alla människor vi såg.
Dom ter sig inte lika vänliga idag.
Jag borde åka härifrån, jag borde resa någonstans.
-
Jag borde resa till där pojkarna är varma och förstår.
-
I Stan é jag född.
Där har jag min familj,
och jag hittar nästan överallt, men Stan har blivit kall.
(Thnx Orup)

Jag vägrar "fira" ytterligare ett värdelöst nyår. Nyårsbalen i Wien står på min måste-göra-lista. Men inte i år. Då tänkte jag att man kan ju alltid flytta Wien hit. Blir väl aningen avslaget att ställa till med en sån fest för sig själv. Så nej; i år blir det Italien. Avlägger rapport när jag kommer hem...

So long.

Äntligen finns även denna kökspryl bland köknördens samling.