Linsid

For på morgonen på en uteritt. Det var spännande och speciellt på många sätt. Höjd skillnaderna här är enorma. Bara det att när man åker buss eller bil här är det som att åka flygplan. Man måste svälja var 15 sekund minst för att inte få lock i öronen.

Red en riktigt trevlig häst. Renoir. En fux, stor med deras mått mätt; cirka 173 cm i mankhöjd. Han var otroligt sympatisk och lugn. Vilket det skulle visa sig att jag skall vara glad för. Var även glad för att jag mest är van vid att rida fyrbeningar som inte ligger på latsidan när det gäller farliga saker och tillfällen att skapa action i tillvaron. Travade upp och ner över berg och  genom dal. Genom vingårdar och olivodlingar. När vi kom genom en av olivodlingarna fick vi tydligen sällskap av ett vildssvin. Måste ju säga att man kan ha trevligare sällskap på en ridtur om man vill anlända hem med livet i behåll...

1. Vin
Är man i chianti så är man och här finns enligt mig Italiens bästa vin.

2. Skor
Jag köper alltid ett par skor eller en väska istället för en massa fåniga saker när jag är på resa. Okej. Det har hänt att jag köpt fler än ett par skor. Eller fler än en väska. Men nu blev det dessa...

Sängen är fortfarande lika lång som mig, så jag får ligga snett över. Trots detta, jag älskar ju min egen säng, så saknar jag bara tre saker; Sid (och Mauritz), en bastu och några miljoner på visakortet. Skulle jag ha det skulle jag byta hem direkt. Home is where your heart is. Och det ligger mycket mycket närmare det är samhället än det andra kalla fanskapet.

En stor del av dagen spenderades inne i Florence idag. Min väska anlände, så sen blev det dressyrträning.

Dörren till mitt sovrum går inte att låsa. Har alltid med ett hänglås när man skall till mer eller mindre suspekta ställen dock. Men i normala fall får jag ändå ett utbrott. Men inte idag. Tror inte jag dör och blir stulen på allt jag äger och har (även om jag aldrig ens på ett bättre hotell skulle vara så dum att jag lämnade alla mina värdesaker där).

Toan går att låsa iallafall, men att sätta på värmen vågar jag inte. Finns en varmluftsfläkt men kontakten ser ut att ha upplevt en härdsmälta av värre karaktär. Gjorde dock ett litet  litet miniförsök. Det sprakade och lyste blått... Kanske man borde satsat på en permanent nu när håret känns fult och tråkigt. 

Värmen i rummet (med 5 meters takhöjd!) fungerar dock. Med gas. Det brinner i elementet. Ei saa peittää!!! 

Just avslutat middagen på hotellet. Anlände sent med sista bussen eftersom mitt ena bagage är försvunnet. De trodde att det blivit kvar i Stockholm. Hoppas det, att det inte åkt till Sydafrika eller nått sånt... Skulle ju vara typiskt för i finns mina dressyrstövlar, ridhjälm och allt. Hoppas jag får väskan imorgon.

Kom hel till gården iallafall. Har aldrig varit så glad över att det finns säkerhetsbälten i bussar som idag. Konstaterade från flygplatsen till Florens att jag inte skall köra i detta land. För alla kör precis som mig... Faktum är att jag nog är på fel ställe på jorden. De kör som mig, beter sig som mig, pratar som mig, ser ut som mig. Jag tror tyvärr jag kommit hem.

En som lekte hela julen...







Och en som lekte och försökte öppna alla paket men blev lite trött...

Jul, men ingen snö. Bara kallt och jävligt. Snart nyår också. 2008 i allmänhet, och nyår i synnerhet, känns som en flopp.

Jag sitter här och väntar och tittar ut över Stan.
Den lever livet som om allt var som förut.
Och det känns inte särskilt länge sen
som jag var en utav dom alla människor som jag ser.
Nu känns det mera som om allting tagit slut.
-
Men det é för sent.
Istället sitter jag och väntar just på ingenting alls.
Men det é för sent, ja de é för sent.

Där har jag min familj,
och jag hittar nästan överallt, men Stan har blivit kallt.

Jag trodde alltid jag skulle vilja bli begraven här i Stan.
Nu vet jag inte ens om jag vill stanna kvar.
Och alla gator som vi gick på, alla ställen vi besökte,
alla människor vi såg.
Dom ter sig inte lika vänliga idag.
Jag borde åka härifrån, jag borde resa någonstans.
-
Jag borde resa till där pojkarna är varma och förstår.
-
I Stan é jag född.
Där har jag min familj,
och jag hittar nästan överallt, men Stan har blivit kall.
(Thnx Orup)

Jag vägrar "fira" ytterligare ett värdelöst nyår. Nyårsbalen i Wien står på min måste-göra-lista. Men inte i år. Då tänkte jag att man kan ju alltid flytta Wien hit. Blir väl aningen avslaget att ställa till med en sån fest för sig själv. Så nej; i år blir det Italien. Avlägger rapport när jag kommer hem...

So long.

Äntligen finns även denna kökspryl bland köknördens samling.

Så nu kör vi... som om man inte skulle gjort det förut...

Okej nu blir jag nervös. Och ganska så förbannad också... Har ringt mamma och avreagerat mig så det är ingen fara längre.Eller jo. För nu är jag överdrivet trött. Har för vana att alltid kolla mailen till jobbet och tidigare skolan på kvällarna också. Och det är ju alltid bra, om det är så att man ibland har förhoppningar om att inte kunna sova.

Hade ett officiellt mail i skolan mailbox att jag tydligen har en slutpresentation av mitt examensarbete torsdagen den 13 november. Om 4 vardagar alltså. Ja, nu är det ju tur att jag inte är på arbetsresa! Om vi då tar historien från början lite hastigt.

Skulle börjat skriva mitt examensarbete för drygt 2 år sedan. Eftersom jag vill bli klar med det samtidigt som jag planerade att avsluta mina studier för att inte dra ut på det. Sagt och gjort tar man då kontakt med sin programansvarige etc för att diskutera ett ämne och eventuell rubrik man vill skriva om. Svaret jag fick var att jag "kan ju kontakta nått företag och se om de har nått intressant". Öh..jaha... jo men då gör vi väl så. Gjorde det för att få en uppfattning om vad som är och kommer att vara aktuellt. Fick en kontakt på Andelsbanken som var otroligt hjälpsam och kom med många bra förslag (stora +++!).

Bestämde mig för ett av dem och kontaktade skolan. Ja, de hade tydligen inte ens hört om ämnet!! Ingen hjälp där inte haha. Vände mig till min kontakt och fick tips på litteratur, lagar etc. (Tack!)

Nå, för att skriva ett examensarbete måste man tydligen ha en handledare enligt reglerna. Bad skolan typ 30 gånger (minst) att få en. Och det fick jag. Den 5 september 2008, för  2 månader sedan alltså! Då kan man också nämna att jag för snart 1 år sedan fick i nerverna och började skriva och skriva och skriva. Själv. Tog mitt arbete när det var 95 % färdigt (från dagens resultat!!!) och gick upp till vår programledare med det i vintras/våras.

Reaktionen var ett väldigt stammande, ojande och tja...

Får efter ett jäkla massa hit och dit en handledare, en ganska bra sådan också tack och lov. Hör ingenting fören idag.

Så helgens planer är att dricka en jävla massa vin, laga en så snygg powerpointpresentation som bara jag kan och planera vad jag ska prata för skit som alla tycker att låter fantastiskt bra. Jag är bra på sånt när det gäller. Och sedan på tordag hålla en sjuhelvetes presentation. :)

Ja, jag valde att skriva om MiFID (Markets in Financial Instruments Directive). Kan väl förstå om de hade svårt att hitta en kunnig handledare här :) men så svårt är det faktiskt inte om man vill (sköta sitt jobb)...

Blä.

Det kommer nog en uppföljare på det här kan jag lova när jag står med pappret i handen...

Tja, jobb som vanligt. "Hemma"... skulle vara bättre österut... Jag är övertygad. Mer och mer för varje dag.

Mauritz har återhämtat sig från operationen helt och hållet :D Tur, blev lite undrande när de sa att han skulle ha haft 6 månader till annars. Han var ju "frisk" när han åkte in... Nå ja, ibland är det tur att man är en sån som gör saker och ting pronto och inte går och drar på allting som om man vore en jäkla flodhäst...

Var och hämtade julklappen som bror ska få. Jag är nöjd, hoppas han blir ännu nöjdare.
Och nej det finns ingen jultomte, det är faktiskt jävligt fult att ljuga...

Städade skogarderoben idag. Tänkte att det skulle bli lite mer översiktligt om man tar bilder på alla och sätter utan på lådorna. Sagt och gjort, men katten var lite väl hjälpsam... :)

Förbeställde Goth n' roll idag. Väntar med spänning!