Jag vill ha, och ska ha...

... och nej; ska ha blir inte utan! Jag älskar mina Aigle gummistövlar. Men dessa är så fräscha. Är ingen nyhet dock, men jag längtar till juni. Hunter feat. Jimmy Choo. Uppgett pris är 395 USD.




choo_hunter

29 januari 2009

Har städat idag igen. Och denna gång var det inte jag själv som förorsakat någon värre olycka. Nej, det var Mauritz igen. Eller jag tror, för jag har svårt att se att Mr. Vicious skulle ställa till med denna oreda. Han klättrar inte på köksbänkar eller djunglar i blomamplar.

Mauritz var ute på mission igår föresten. Vi brukar åka ut till mina föräldrar så han får motionera lite. Mamma tyckte att hon skulle ta honom med ut på en liten promenad till maskinhallen. Brukar ju inte vara några problem. Nu var det ju bara det att det var mörkt ute och väldigt isigt. Och Mauritz har aldrig varit ute när det är mörkt...

Mitt i allt rycker mamma upp dörren ropandes och helt förstörd. Det var Mauritz också, han kom in rusande i 170 km/h, flåsandes. Inte en Vicious flåsar så där mycket ens när han badar bastu. Han hade sprungit in mot huset för allt vad kopplet höll. Det var tydligen en hemsk värld där ute när det är mörkt. Men han sov gott på natten och är mycket nöjd med att vara innekatt. 


 

27 januari 2009

Var på rean igår. Jag älskar rea. Speciellt halva reapriset! Hittade denna väska:



Från Tiger og Sweden. Bra kvalitet samt så får man in en pärm i den. En perfekt jobbväska för vår och sommar.

Dagens låt:
The 69 eyes - The Chair (Club Mix 2.0)


Och jo; jag borde ta en rejäl partyhelg i Helsingfors snart, inte bara jobb.

27 januari 2009

Jag älskar tydligen vindruvor. Det verkar fungera alltså! Say no more... Later...

Igår sopades julen ut hemma hos mig. Tjugonda Knut. 26:te säger jag bara!



(jo, det är en Roederer 1985)

Skall man städa HELA lägenheten skall man ha riktigt vin också. Men nu är vinet slut och lägenheten snyggare än om Simon & Thomas skulle varit här.

Det är egentloigen helt otroligt hur mycket lägenheten lyser upp efter att man plockat ner allt. Okej, jag erkänner. När det kommer till Jul (och matlagning och inredning i övrigt) är jag VÄRRE är Martha Stewart. Hon må ha suttit i fängelse, men jag är värre. Jag är en ÄKTA, mycket, för mycket, precis som jag; KITCHEN NERD! Speciellt kök alltså, men även annat. Allt man kan placera i ett hem har jag en åsikt, som förmodligen är rätt, om, till och med var du skall ha din snowborad eller din dildo. I know it! So to speak...

Hur som haver; julen är utsopad. Det är också min garderob. Jag städade ur 6 (SEX) IKEA kassar med grejer. Allt jag inte använt på 1 år for. Hard as hell. Jag blev nästan lite ledsen i ögonlocket ibland, men så är livet.

Real life: Det syns inte. DET SYNS INTE!!!! Jag har tre garderober, en klädställning och en walk-in-closet.... Min walk-in-closet är uppdelad så att det är en vägg (med 3 meters takhöjd=allt fullpackat) med skor, en med väskor och två avdelningar med klänningar och dräkter etc. Plus då dessa "icke-väggar" med väskor, skor bälten etc.

Tja, vad göra, jag lovar; jag köpte bara ett par i Venice! And they were fabolous. Men dom tjuter när man går på stengolv.

Seriöst; vem bryr sig; det är Christian Dior.


25 januari 2009

Så var vi inne på år 2009 på riktigt! Jag är fortfarande kvar på samma ställe som vecka 50 år 2008. Vet inte om det är bra eller dåligt. Tror det är bra. Jag älskar tydligen pengar mer än en plats där jag känner mig hemma. Det var ju ingen överraskning.

Jag har inte skrivit på ett tag; förlåt. Har inte mycket att skriva nu heller tror jag. Det är bara vanligt. Förutom. Förförra helgen höll jag på att förlora mig själv. Det har hänt förut och det är fruktansvärt när det händer.

Jag har (det är den massa jag, JAG vet, men jag är egoistisk) lovat mig själv att aldrig bli gammal och inte vuxen. Det verkar så jäkla tråkigt och det är inte jag. Men jag höll på att trilla ner. Kände på fredagen att; nej jag orkar inte, jag är hemma och dricker en flaska vin och whiskey och spelar dataspel. Men när jag hade gjort det i cirka 10 minuter så; "Vad FAN håller jag på med??!! Kom igen!" Så det blev en kväll med rökta räkor, vin och en tur till kusin. Vidare på en liten cruise. Tack och lov! Jag må ha gått i pension från "extreme-party-life" men gammal? Det blir jag aldrig! 

4 januari 2009

A spaceman came travelling on his ship from afar,
twas light years of time since his mission did start,
And over a village he halted his craft,
And it hung in the sky like a star, just like a star...

He followed light and came down to a share,
Where a mother and a child were lying there on a bed,
A bright light of silver shone round his head,
And he had the face of an angle, and they were afraid...

Then the stranger spoke, he said do not fear,
I come from a planet a long way from here,
And I bring a message for mankind to hear,
And suddenly the sweetest music filled the air...

And it went la, la...
Peace and goodwill to all men, and love for the child...

This lovely music went trembling through the ground,
And many were wakened on hearing that sound,
And travellers on the road, the village they found,
By the light of that ship in the sky, which shone all round...

And just before dawn at the paving of the sky,
The stranger returned and said now I must fly,
When two thousand years of your time has gone by,
This song will begin once again, to a babys cry...

And it went la la... this song will begin once again
To a babys cry...
And it goes la la... peace and goodwill to all men
And love for the child...
Oh the whole world is waiting, waiting to hear that song again,
There are thousands standing on the edge of the world,
And a star is moving somewhere, the time is nearly here,
This song will begin once again, to a babys cry...


Dagens låt:
A spaceman came travelling - Chris de Burgh

3 januari 2009 del 2

Åkte från Florence till Munchen var jag skulle byta plan mot Arlanda. Hade tur (?!) att planet som skulle ta mig till Stockholm var försenat så jag hann precis dit när de öppnade gaten. Så min resa tillbaka fortsatte.

Hade iallafall turen av att Bror var i Stockholm så jag behövde inte släpa på mitt 38 kilo tunga bagage (+ handbagage) alltför länge. Alla de där vindruvorna verkar ha hjälpt.

3 januari 2009

Idag är dagen då jag skall åka "hem". Måste helt seriöst säga att det känns mer som att jag skall åka bort än hem.


2 januari 2009 del 2

Tänkte ta en liten promenad in till Barberino val d'Elsa. Sagt och gjort, tittade runt lite i staden som för övrigt är riktigt trevlig. Dock hade de flesta butiker siesta till klockan 17 så jag bestämde mig för att gå tillbaka. Det är ju bara 2-3 kilometer, klart man går. Aldrig att jag skulle betala 3 euro för buss på en så kort sträcka. 

Visade sig att detta skulle bli den värsta och jobbigaste promenaden i hela mitt liv. 

Skulle ta ner till vänster i en korsning för att komma tillbaka till San Filippo. Min höger, vänster, öster och väster har aldrig fungerat och det visade sig att den fortfarande inte var i brukbart skick. Jag vek av till höger. Jag gick och gick.

Och gick och gick.

Det hade gått en bra bit mer än 3 kilometer. Kom fram till en öppning bland cypress träden. Började ana att på berget på andra sidan dalen låg San Filippo. Stannade och fråga. Mycket riktigt. Jag hade gått ut på fel berg.

Där ute går inga bussar och fan heller att jag skulle betala pengar för att varit så dum. Pengar köper man mat, skor och annat roligt för. Frågade hur man snabbast och lättast kommer till byn. Ner i dalen genom vingården. På minst 3 kilometer bara den.

Okej då går vi
tänkte jag. Damen kollade på mig, mina skor, mig, mina skor som om jag inte var riktigt klok.
Men ska du verkligen gå i de skorna?! frågade hon.
Ja! Mina skor är gjorda för att gå i! svarade jag. Och gick.

Mina skor var nog gjorda för att gå i. Men inte över en vinodling där det nyss regnat. Jag vet inte vad de har för tillsatser i sin jord men jag är övertygad om att det är någon typ av extrem PL400. Allt fastnade i skorna, jag fastnade i marken och det var fruktansvärt. Kunde inte ens hålla mig för skratt åt mig själv. Tur att det bara var två personer som såg mig. Jag hade lera ända upp på jackan när jag inte ens var halvvägs.

Kom till slut genom hela dalen efter mycket om och men. Dyngsur av lera och svett (och PL400). Skulle visa sig att jag tydligen kom in på en gård. Sprang så diskret jag nu kunde tyng av lera bakom någon byggnad för att komma ut på vägen. Väntade på att bilar skulle passera innan jag hoppkröp mellan staketet.

Visade sig vara bra att jag väntade tills ingen såg mig. Hade så mycket klisterjord så jag fastnade i staketet och trilla ner i diket. Tänkte att det är bra med försäkring så man inte skadar sig och gick mot gården. 1 ½ kilometer. Stannade dock och försökte torka av all lera men det var nästan omöjligt. Inte ens i duschen när jag skulle försöka tvätta av allt ville det lossna.



Så ett råd:
Är du i Italien; gå aldrig över en vinodling när marken är det minsta våt. Om du måste; ha inte stövlar med 10 cm klack.


2 januari 2009

For på morgonen på en uteritt. Det var spännande och speciellt på många sätt. Höjd skillnaderna här är enorma. Bara det att när man åker buss eller bil här är det som att åka flygplan. Man måste svälja var 15 sekund minst för att inte få lock i öronen.

Red en riktigt trevlig häst. Renoir. En fux, stor med deras mått mätt; cirka 173 cm i mankhöjd. Han var otroligt sympatisk och lugn. Vilket det skulle visa sig att jag skall vara glad för. Var även glad för att jag mest är van vid att rida fyrbeningar som inte ligger på latsidan när det gäller farliga saker och tillfällen att skapa action i tillvaron. Travade upp och ner över berg och  genom dal. Genom vingårdar och olivodlingar. När vi kom genom en av olivodlingarna fick vi tydligen sällskap av ett vildssvin. Måste ju säga att man kan ha trevligare sällskap på en ridtur om man vill anlända hem med livet i behåll...

Jag köpte två saker...

1. Vin
Är man i chianti så är man och här finns enligt mig Italiens bästa vin.

2. Skor
Jag köper alltid ett par skor eller en väska istället för en massa fåniga saker när jag är på resa. Okej. Det har hänt att jag köpt fler än ett par skor. Eller fler än en väska. Men nu blev det dessa...



 


1 januari 2009

Nytt år. 2009. Regn men varmt. Hörde att det var - 10 grader och snö på ön.

Men regn?! Skulle inte det här året bli lyckligt?! Då borde ju solen skina. Nåväl, lite regn skadar inte och det börjar faktiskt klarna upp ganska bra och till imorgon har det lovat sol.

En sommar skall jag åka hit igen (eller hur var det nu...) Tydligen skall man se Giardino di Boboli, men det har jag inte hunnit med denna vecka och kommer inte heller att göra det under min vistelse här.

San Gimignano kallas tydligen medeltiden Manhattan. Först förstod jag inte riktigt men nu när jag sett det så vet jag varför. Består av flera höga torn som på håll faktiskt ser ut på håll så som Manhattan gör idag.

Något annat man tydlig skall passa på att se är Michelangelos David. Den ses som renässansens mest kända staty. Den är sjukt mycket större än jag trodde den skulle vara.  

31 december 2008 del 2

Nu har vi firat nyår här. Jag har ätit 3 linser bara för sakens skull, jag tycker linser är bland det mest osmakliga man kan äta, men jag gjorde ett litet undantag idag. Om man äter linser på nyårsafton skall man tydligen få rikedom. Åt även vindruvor. Dom är inte osmakliga så jag tuggade vindruvor för blindkäralivet för att få ett lyckligt 2009. Det är tydligen toscansk sed. Kunde knappt pussa alla felice anno nuovo vid tolvslaget. Nåväl, blir inte mitt år 2009 lyckligt så vet inte jag för så här mycket vindruvor har jag aldrig någonsin ätit på en och samma gång i hela mitt liv. Speciellt inte på nyårsafton.

För övrigt så har jag idag ätit den godaste lasagnen någonsin i mitt liv. Till och med godare än min tonfisklasagne! Även en typ av gratinerad mangold som absolut var i toppklass. Måste laga det när jag kommer tillbaka. Skall köpa lite vällagrad pecorino ost.

Som tidigare nämnt så är nyårsafton en av mina hatar dagar för man blir nästan aldrig annat än besviken. Men inte idag. Så Gott nytt år och felice anno nuovo 2009!

31 december 2008

Sängen är fortfarande lika lång som mig, så jag får ligga snett över. Trots detta, jag älskar ju min egen säng, så saknar jag bara tre saker; Sid (och Mauritz), en bastu och några miljoner på visakortet. Skulle jag ha det skulle jag byta hem direkt. Home is where your heart is. Och det ligger mycket mycket närmare det är samhället än det andra kalla fanskapet.

En stor del av dagen spenderades inne i Florence idag. Min väska anlände, så sen blev det dressyrträning.


30 december 2008 del 3

Dörren till mitt sovrum går inte att låsa. Har alltid med ett hänglås när man skall till mer eller mindre suspekta ställen dock. Men i normala fall får jag ändå ett utbrott. Men inte idag. Tror inte jag dör och blir stulen på allt jag äger och har (även om jag aldrig ens på ett bättre hotell skulle vara så dum att jag lämnade alla mina värdesaker där).

Toan går att låsa iallafall, men att sätta på värmen vågar jag inte. Finns en varmluftsfläkt men kontakten ser ut att ha upplevt en härdsmälta av värre karaktär. Gjorde dock ett litet  litet miniförsök. Det sprakade och lyste blått... Kanske man borde satsat på en permanent nu när håret känns fult och tråkigt. 

Värmen i rummet (med 5 meters takhöjd!) fungerar dock. Med gas. Det brinner i elementet. Ei saa peittää!!! 

30 december 2008 del 2

Jag älskar by the way min Ipod. På flygbussen mot Arlanda satt det en unge och skrek. Konstant. Usch. På flyget till Frankfurt till Florence var det tre; totalt skogstokiga. Inte ens Hanoi Rocks på högsta volym stoppade dem.

Det var perfekt flygväder ner. Jag älskar att flyga och idag kunde man se österikiska alperna perfekt. Kändes nästan som att man borde tagit med snowboarden och stannat till.

30 december 2008

Just avslutat middagen på hotellet. Anlände sent med sista bussen eftersom mitt ena bagage är försvunnet. De trodde att det blivit kvar i Stockholm. Hoppas det, att det inte åkt till Sydafrika eller nått sånt... Skulle ju vara typiskt för i finns mina dressyrstövlar, ridhjälm och allt. Hoppas jag får väskan imorgon.

Kom hel till gården iallafall. Har aldrig varit så glad över att det finns säkerhetsbälten i bussar som idag. Konstaterade från flygplatsen till Florens att jag inte skall köra i detta land. För alla kör precis som mig... Faktum är att jag nog är på fel ställe på jorden. De kör som mig, beter sig som mig, pratar som mig, ser ut som mig. Jag tror tyvärr jag kommit hem.

Julen 2008

En som lekte hela julen...







Och en som lekte och försökte öppna alla paket men blev lite trött...


RSS 2.0